Farodota

Haj!
Idag har vi spenderat vår tisdag på Huddinge sjukhus. Mamma har opererat in sin port-a-cath som är en "dosa" man sätter in en bit nedanför nyckelbenet för att kunna ta prover och ge celllgifter i istället för att sticka i armen.

När mamma bytte om till sjukhusets snygga knästrumpor, landstingsskjorta och sockeplast drog jag på mig en stor blå plastrock. Mamma kände sig lite nervös inför operationen men själv såg jag med spänning fram emot att få vara med och se och lära mig allt. Vi fick vänta i hela två timmar innan det äntligen blev mammas tur att opereras.
"Ja du kan ju gå och sätta dig i väntrummet därborta så länge",  säger en sjuksköterska och spänner sina överspacklade ögon i mig. Eh va? Jag? Nej....jag skall vara me. Eller?
Nix, innan jag vet ordet av rullar en läkare och två sjuksköterskor iväg med mamma in i operationssalen och kvar står jag i min blåa plastrock och darrande underläpp när dörrarna till operationssalen går igen med en smäll. Skit också.


I väntan på operationen








Medan mamma opererades gick jag ner och surade i cafeterian över en kopp kaffe och räkbaguette.
Operationen gick fint och var över på en timme. Efter det åkte vi hem och jag stod för kvällsmaten medans mamma vilade sig. Hon har ont i såren nu ikväll men annars mår hon bra.

Tänkte att mammas fylliga bringa skall dra fler nya läsare och därmed gör så vi klättrar högre på inne-blogg-listan, har inte riktigt släppt drömmen om att bli nästa BlondinBella och tjäna stora summor. Mamma var inte lika hänförd av min idè.



Det kanske inte ser mycket ut för världen men det här gott folk är lasagneplattor med spenat, kassler och ädelost.








Och kolla in gratängformen, vi åt som om vi aldrig sett mat.


Nu skall vi se Marie-Louise jaga pälsänglar och silverfiskar i Rent Hus. 



Kraam Lisen