Farodota

Varje gång man säger till en norsk att man är från Sverige svarar de Tjenare kompis! Det och ordet grodyngel får dom att lägga sig ner och vrida sig skrattkramper.

Sitter åter på bibblan efter en slapp arbetsdag.
Rev av alla patienter på førmiddagen och har spenderat eftermiddagen inne på medicinrummet och delat dosetter. Mina naglar som hade blivit så långa och fina är nu helt rispade och nerkørda till roten av allt pluppande av medicinkartor.



Har inte hørt nåt mer angående min flytt till ett annat boende men det är spikat att jag flyttar till ett hotell i stan till helgen, vilket av dom det blir är inte bestämt men det kvittar helt och hållet, hotell är ju hotell!

Karin fick ledigt och kommer upp till Tromsø på fredag!!! Åh va glad jag blev när hon messade och sa det. Nu kommer veckan gå som på en dans!



Äntligen fick jag tummen ur røvva idag och gick och køpte upp mig på ett norskt kontantkort, så nu behøver jag inte betala før de inkommande samtalen och slipper en fet räkning i postboxen nästa månad.
Vill ni nå mig så har jag nummer +4797676670. 

Att vara impulsiv kan vara på både gott och ont. Skulle jag beskriva mig själv med tre ord skulle ett av orden vara impulsiv, men tyvär har jag drabbats av den impulsiviteten som oftast (om inte alltid) før med sig negativa konsekvenser. Gud har liksom inte gett mig gåvan att tänka ett steg längre utan jag bara kør på i 170 och gør vad som känns bäst før stunden.
Vet inte hur många gånger jag har bokat en biljett kvällen innan och rest nånstans nästa morgon utan att egentligen tänka øver det  varken ekonomiskt eller praktiskt. Men det värsta var nog ändå när jag tejpade upp en annons på måndagen och sålde min älskade bil redan på tisdagen, bara før att ha råd till ett par svindyra jeans som tre månader senare blev før små. Men jag är medveten om min førmåga att ständigt gøra mindre smarta val, så från och med imorgon skall jag børja jobba med mig själv.

Idag kom jag på en idè som jag fortast møjligt satte i verket utan att kanske tänka igenom det så noga...
Jag har søkt ett veckopendel-jobb i Oslo. Oslo som jag verkligen inte trivs i.
Men! Eftersom Daniel och jag båda har ett pendeljobb så ses vi nästan aldrig. Men nu har jag som sagt søkt ett jobb i Oslo där jag skulle kunna jobba måndag-fredag och komma hem på helgerna. Det känns så lønløst att komma hem till en tom lägenhet när han ändå jobbar i veckorna, då går jag ju bara och drar och väntar på att det skall bli helg så att vi får ses. Så nu kom jag på denna idè, det tar bara fyra timmar med buss från Gtb - Oslo och det reser jag lätt varje vecka!  Jag kom på detta idag på jobbet och slängde iväg ett mail før en stund sedan, hoppas på svar imorgon. Var inte det en rätt smart idè? Jag tror det skulle bli toppen.

Nu skall jag åka hem till mitt tråkiga rum och laga mat, på menyn idag står det fiskpinnar och potatismos. Varfør skall man krångla till det? Har man i en halv burk citronpeppar i pulvermosen och remouladsås till pinnarna så är det inte fy skam.

Sänder en stor kram till Angelica och min guddotter Mira som legat i maginfluensa nu några dagar. Stackare! Tänk positivt Angelica, nu har du inte lika långt kvar till drømvikten, smile! 

I brist på andra bilder lägger jag upp några ego-bilder på mig själv nedanfør från vår resa på Nya Zeeland.
Faktiskt endast før att skryta.

Puss o kram Lisen



Skydiving på 12000 feet.






Bungyjump på 148 meter.