De sista ljuva åren
Det haglar i Göteborg denna morgon. Har suttit och sett på dokumentären De sista ljuva åren som handlar om våra äldres livskvalitè. Detta är en fråga som verkligen berör mig och jag känner blodet pulsera när de visar en dement dam som vandrar fram och tillbaka i samma korridor som hon vandrat i två år. Många av de äldre har inte fått sett dagsljus på över nio månader för personalen har inte tid att ta dom med ut på promenad. Jag kan inte klandra personalen eftersom jag själv varit i samma sits men var fan är pengarna till äldrevården? Var är dom anhöriga? Fy skam Sverige, de borde finnas en lagstiftning som garanterar en promenad i veckan, minst!
Nu skall jag skaka av mig min aggression och bege mig ner på stan och göra lite ärenden.
Kram på er!