Väskan är åter packad
Jag sitter i skrivandets stund på bussen påväg till Oslo, nu är det dags att arbeta igen. Sjutton dagar i Stavanger blir det den här gången, fjorton nätter skall jag arbeta.
Nu vill jag landa, inte med flyget utan "landa i mitt liv". Är så trött på det här farandet, hejdå-kramen och veckorna av outhärdlig saknad, längtar till en normal vardag med jobb hemma. Har sökt alla jobb som finns på Uddevalla sjukhus och Trollhättan, ringt, varit uppe och pratat med dom på personalavdelningen, lämnat in mitt CV och sagt att jag är intresserad av allt som går att få vare sig det är timvik eller natt-tjänst men får hela tiden svaret "du får helt enkelt ha is i magen, det är en svår tid nu". Men nu sist fick jag fick iallafall en stämpel på min ansökan och hon la den högst i högen och sa att jag var prioriterad vad nu det innebär, det lät bra iallafall. Ja jag får helt enkelt ha den där isen i magen ett tag till och stå ut med resandet. Skall ju vara glad att jag har ett jobb överhuvudtaget i dessa tider och skall minsann inte klaga egentligen, jag har ju det så bra man kan ha det egentligen. Märkligt att man alltid hittar något att klaga på fastän man har det så himla bra.
Återkommer när jag kommit fram till norrbaggeland, håller nu tummarna att jag har internet där jag bor.
Kram Lisen
Nu vill jag landa, inte med flyget utan "landa i mitt liv". Är så trött på det här farandet, hejdå-kramen och veckorna av outhärdlig saknad, längtar till en normal vardag med jobb hemma. Har sökt alla jobb som finns på Uddevalla sjukhus och Trollhättan, ringt, varit uppe och pratat med dom på personalavdelningen, lämnat in mitt CV och sagt att jag är intresserad av allt som går att få vare sig det är timvik eller natt-tjänst men får hela tiden svaret "du får helt enkelt ha is i magen, det är en svår tid nu". Men nu sist fick jag fick iallafall en stämpel på min ansökan och hon la den högst i högen och sa att jag var prioriterad vad nu det innebär, det lät bra iallafall. Ja jag får helt enkelt ha den där isen i magen ett tag till och stå ut med resandet. Skall ju vara glad att jag har ett jobb överhuvudtaget i dessa tider och skall minsann inte klaga egentligen, jag har ju det så bra man kan ha det egentligen. Märkligt att man alltid hittar något att klaga på fastän man har det så himla bra.
Återkommer när jag kommit fram till norrbaggeland, håller nu tummarna att jag har internet där jag bor.
Kram Lisen
Kommentarer
Postat av: Hanna
Gumman! Stå ut! Tänk att efter de här veckorna kommer du säkert få jobb hemma!!:) Bara kämpa på!
Läste om din första vakt..du lyckas då komma på de mest konstiga ställena..men du verkar inte få de tråkigt iaf på nätterna.
Den där snubben som skulle hämta dig på flygplatsen, heter han Ove?? Han brukar hämta alla på flygplatsen och fixa med lägenheten. Han fixar de mesta så va inte rädd att höra av dig till honom.
Ha de bra i Stavanger! Kram kram
Trackback
