De sista semesterdagarna
Hej på er!
Herregud, vart tog dagarna vägen?! Semestern är slut för min del och jag har packat min resväska och begett mig upp till Mo i Rana i nordnorge där jag skall jobba i tre veckor. För tillfället sitter jag och min lilla dator utanför en mataffär på en träbänk eftersom här var det enda stället där jag fann ett trådlöst nätverk. Med utsikt över bergen och strålande sol kan jag inte klaga.
Jag och Karin hade avtalat med vår handledare på bemanningsföretaget och skrivit på kontrakt att vi skulle vara i hemtjänsten och arbeta och bo tillsammans så som vi gjort alla de tidigare gångerna. men när vi kom igår visade det sig att vi skulle jobba på helt skilda ställen, Karin skulle bo långt ut på andra sidan stan och båda två skall bara jobba nätter. Vi blev jättebesvikna. Men vi ordnade det så att Karin flyttade in en madrass i mitt 10 kvm stora rum och så tar hon bussen till sitt arbete på dagarna, så länge vi bor ihop är vi nöjda. Karin arbetar på ett korttidsboende och jag jobbar på ett sjukhem och tre veckor skall vi klara att stå ut trots att vi inte fick det vi hade blivit lovade från början. Men tro mig när jag säger att min handledare på bemanningsföretaget skall få höra några väl valda ord per telefon idag.
De sista dagarna på semestern spenderade vi på bästa möjliga sätt. Vi började med att ta en heldag på Liseberg tillsammans med David, Sandra, Hasse och Sara där vi sprang runt som små barn och åkte alla de häftigaste attraktionerna.
Ok, den här var kanske inte en av dom mest fartfyllda.
David tog hem storkovan och det är Hasses Toblerone ni skymtar i bakgrunden. Jag och Daniel vann inte ens en nyckelring trots ihärdigt spelande. Men otur i spel, tur i kärlek sägs det ju.
I fredags stod det kofösning på schemat. Hela Norrkila-släkten hade samlats hemma på gården för att hjälpas åt att fösa in kossorna i en annan hage.
- Du är väl inte rädd för kossor?, frågade Daniel innan vi drog hemifrån.
- Pha! Jag? Rädd för kossor? Neej nej nej.
Min uppgift blev blockera stora vägen så att flocken inte rusade rakt fram istället för ner på grusvägen till höger, en lätt match tänkte jag och kavlade upp skjortärmarna. När flocken i sakta mak började närma sig mitt håll såg de plötsligt en aning mer skräckinjagande ut än vad de hade gjort innan. Mamma ko ledde hela truppen som i allt högre fart började närma sig min position. När hon med fladdrande öron och viftande svans stirrade på mig med uppspärrade ögon kände jag plötsligt en svettdroppe trilla ner från pannan och lägga sig bekvämt i ögonbrynet. Shit, vad har jag gett mig in på?
När korna utan förvarning började trava rakt emot mig så hovarna (klövarna?) smattrade mot asfalten trodde jag min sista stund på jorden var kommen och om bara benen hade lydit mig just då så hade jag lagt dom på ryggen och sprungit till skogs så fort det bara gick, men samtidigt ville jag ju inte visa för svärmorfar vilken tönt jag var. Så jag lyfte min lilla tallegren som jag hade i handen och började veva och när de var 20 meter ifrån mig bestämde jag mig för att hojta högt för att skrämma dom, men min annars så barska basstämma hade av rädsla förvandlats till ett gällt pip och jag hörde mig själv förtvivlat viska Staaaanna nu då ko jäkel!
I samma stund som jag tyckte mig se Sankte Per öppna porten för mig i himlen vejade korna ner till höger och jag var räddad! Strax efter flocken kom morfar Henning körandes på fyrhjulingen, han gjorde en bredsladd på två hjul ner på grusvägen och ropade: - Hoppa på! Om det var för att jag såg ut att skita på mig där jag stod eller för att jag var en totalt usel kofösare vet jag inte, men jag var iallafall överlycklig över att få sitta på ett motordrivet fordon resten av tiden. Korna gick tillslut in i sin nya hage och de andra kofösarna sa att det gick väldigt smidigt denna dag, jag bara nickade och höll med.
Sen har vi varit ute och sovit över i båten i Lysekils skärgård. Att grilla på klipporna, fiska krabbor och få somna in till vågornas kluckande är helt underbart och jag är glad att vi hann göra det innan semesterns slut.
Daniel med sin guddotter Ida.
Ida.
Henrik, Ida och Lisa.
Jag fångar min första krabba!
I lördags när vi kom hem från båtturen åkte vi in och såg Jerry Williams i Lysekil. För min del var det sjätte gången i ordningen som jag stod och hoppade till denna rocklegend och jag måste säga att den snart fyllda 70-åringen överraskar mig gång på gång, vilket krutpaket. Tyvär spelade han bara 75 min vilket var lite väl kort, men gamlingen börjar väl bli trött.
Detta blev ett långt inlägg och många av er har nog tröttnat för längesen. Nu skall jag bege mig hemåt och möta upp Karin som kommer från jobbet, vi skall båda jobba fem nätter på rad från och med inatt så vi får börja pimpla kaffe redan nu om vi skall orka.
Skickar en särskild hälsning till lilla mamma som får sin behandling idag. Skickar även grattiskramar till Charlotte och Staffan som förlovat sig. Och även ett stort tack till faster Lena för inlägget!
Pratade med pappa igår och han lovade skriva några rader inom kort så håll ut trogna fans.
NU skall jag sluta babbla. Sköt om er! Kramkram
Bilder från Gotland
Påväg till ön.
En öl i Kappelshamn
Förberedelser inför bröllopet.
Servitrisen och servitören.
Kocken
Lergravs-rauken
Sommarstället
Klangstenen, Lärbros (om inte Gotlands) häftigaste attraktion.
Husken
Snoppar jordgubbar
Kubbspel
Gotland tur & retur
Efter 2 rimmars dreglande sömn i vilstolen på färjan är jag som en ny människa. Daniel och jag har startat vår road trip och befinner oss just nu i Vetlanda mitt i Smålands skogar och har precis satt i oss en hamburgermeny på Sibylla.
Veckan på Gotland har varit härlig men det har gått oerhört fort och jag känner att vi inte riktigt hunnit med allt jag hade tänkt, men ön står kvar och vi får ta igen det nästa gång vi kommer helt enkelt. Här kommer checklistan på det vi hunnit med under veckan:
Lummelundagrottan CHECK
Sova på sommarstället
Äta rökta flundror CHECK
Bröllop på Fårö CHECK
Lägga nät
Klangstenen CHECK
En dag på Hall CHECK
Hälsa på farmor & farfar CHECK
Äta grillat CHECK
Pilka torsk i solnedgången
Bada CHECK
Åka till Blå Lagunen
Träffa Charlotte & Staffan CHECK
Gå på loppis
Göra Visby CHECK
Krogen
Träffa släkten CHECK
Umgås med vännerna
Umgås med familjen CHECK
Äta saffranspannkaka CHECK
Äta helgrillat lamm CHECK
Spela kubb CHECK
Tyvär har vi glömt sladden till Daniels kamera i Lysekil så jag kan bara bjuda på några få bilder idag.
Lummelundsgrottan
Nu är vi i Jönköping och det är dags för mig att sätta mig bakom ratten, det är kanske bäst att Daniel tar över kartläsningen eftersom vi för en stund sen snurrade fyra varv i en och samma rondell i ett försök att hitta vägen mot Trollhättan. I Oskarshamn fick jag höra att jag var bättre än rallyföraren Tina Turner på att läsa kartor men nu är har de fina komplimangerna bytts ut till ett lågmält gormande om att "Du får då aldrig mer vara kartläsare". Jag morrar tillbaka att vi kanske skall ta och använda GPSen som ligger i handsfacket, men nix pix, Daniel har tydligen gett sig fanken på att vi skall klara att hitta till Lysekil med vår malätna karta där inte ett enda vägnummer stämmer. Så jag lämnar nu med varm hand över rodret till honom och hoppas att vi kommer hem innan solen gått ner, haha!
Kram på er!
Zzzzz
Godmorgon!
Klockan är 06.19 och vi är påväg in till Gotlandsbåten för att åka tillbaka till västkusten efter en vecka hemma på ön.
För mig som är så morgontrött kändes det som ren tortyr när alarmet började spela sin välkända melodi klockan 04.45 imorse. Inte blev det bättre av att Daniel (som måste ha sniffat uppåt-chack) placerade sin högra tumme och pekfinger runt mitt öga för att sedan med all kraft spjärna upp det och glatt kvittra Goooodmoooorgon älskling!
När jag efter stor möda orkat få över benen över sängkanten drar dåren en kudde i bakhuvet på mig så hårt att jag faller tillbaka med stjärnor och planeter snurrandes framför ögonen. Där var vårt kärleksfulla förhållande nära ett abrupt slut och Daniel stod praktiskt taget med ena foten i graven. Att reta upp mig så tidigt i gryningen innebär en lek på liv och död.
Men lugn, vi är kompisar nu. Jag återkommer under dagen när jag vaknat.
Kram på er
Regnrusk
Tiden rullar iväg och halva semstern är redan till ända. Den sista veckan har ju vädergudarna inte riktigt varit med oss som vi alla märkt, husvagnar har flutit runt i Karlskoga och färjan till Gotland har varit inställd. Men trots regnet har vi ändå haft en härlig slapparvecka, i torsdags körde vi upp till Dalsland till Daniels pluggarkompis Hasse och hans flickvän där vi tillsammans med tre andra par spenderade natten i deras röda stuga med vita knutar som låg 20 meter från Dalslands kanal. Det blev en riktig toppenkväll med god mat, många skratt och gitarrspel till långt in på småtimmarna. Det märktes att Daniel var omgiven av sina bästa vänner för jag har aldrig sett honom skratta så mycket, jag trodde han skulle kissa på sig där ett tag, härligt att se!
I förrgår var jag med och fiskade makrill för första gången, tyvär fick vi bara en men hoppas på bättre lycka nästa gång. Inget slår pappas rökta flundror men grillad makrill var bra nära, riktigt smarrigt.
Vart är du pappa förresten? Här ekar det tomt med inlägg varje gång man kommer in. Händer det inget spännande på ön som du kan delge oss?
Kram
rikskändisar
http://www.facebook.com/l.php?u=http%3A%2F%2Fwww.gt.se%2F1.1629893%3FarticlePopup%3Dtrue%26img%3D3&h=9d3eb81373152f1471f542c350fca2b9
Tävling!
underbara semester
Förlåt för dålig uppdatering kamrater men jag har varit alltför upptagen med att ligga på stranden, grilla, äta jordgubbar och åka båt. Jag har haft den stora turen att få en pojkvän som är född och uppvuxen i vackra Lysekil och att ha både Lysekil och Gotland som smultronställen på sommaren är minsann inte alla förunnat och jag känner mig om inte väldigt bortskämd så otroligt lyckligt lottad.
I fredags tog vi båten tillsammans med Daniels familj till Smögen och åt räkbaguette och kvällen avslutades med grillkväll hemma hos mormor och morfar i Lysekil. I lördags var vi på invigning av den nya strandpromenaden där vår kompis David trubadurade och på kvällen gick vi ut och skakade våra lurviga på Lysekils inneställe Havsbadet. Förfesten bestod av god mat och allsång med David på gitarren.
Idag har Daniel och jag varit ute med båten hela dagen. Med solsken, folköl, medhavda smörgåsar och en underbar miljö kan livet inte bli så mycket bättre. Nu står Danne vid grillen och jag sitter på trappan med ett glas vin efter att vi varit flitiga och klippt gräset.
Ja som ni hör går det ingen nöd på mig, om en vecka åker vi till Gotland och det skall bli kul att träffa familjen och vännerna igen för dom är saknade.
Nu skall jag gå och svira ihop en sallad. Hoppas ni har det lika gott som jag på er semester!
Stora kramar Lisen
Simiesta
Efter fyra olika bussar, ett tåg och ett flyg sitter jag nu på sista bussen hem till Sverige och Lysekil. Det har varit en lång och stekande het dag, troligtvis luktar jag värre än en hel karl och Daniel får nog allt hålla för näsan när hans hemkomna flickvän kastar sig runt hans hals..
Idag på Oslos flygplats gick brandalarmet. "Brandalarm, Utrym flygplatsen, Brandalarm, Utrym flygplatsen" sa en hög röst i högtalaren och folk tittade sig nervöst omkring för att sedan efter flygpersonalens anvisningar börja storma utgångarna. Som tur var sa rösten efter en kort stund att det var ett tekniskt fel som orsakade alarmet och alla resenärer torkade pannan för att sen återgå till ankomsthallen för att hämta upp väskorna som hade lämnats där vind för våg.
Nu är det tre timmar kvar på denna proppfulla buss. Jag sitter halvt om halvt med mosad kind mot bussfönstret då en tetrisspelande kille med storlek XXL i t-shirten bunkrat upp sin dator och kudde i sätet bredvid. Eluttaget sitter nere vid mina fötter vilket innebär att hans datorsladd slingrar sig över mig och klumpen på sladden (batteriet?) har placerat sig mellan mina fötter. Men jag skall inte klaga för det är första bussen idag där finns en fungerande AC och det är riktigt välkommet en varm dag som denna. Min plan efter att jag skrivit detta inlägg är att försöka ändra ställning så jag inte fastnar så här, första steget är att få loss min vänsterarm som klibbat ihop sig mot min grannes och samtidigt lufta lökringen i armhålan litegranna i fläkten i taket (klarar jag göra det diskret?). Det värsta med dessa överfulla bussresor är nog att jag har så väldigt liten kissblåsa och idag har jag säkert tryckt i mig 2 liter vatten pga värmen vilket medfört att den just nu är till bredden full, men projektet att be tetriskillen packa ihop sitt bohag och göra väg för sin kissnödiga granne tror jag blir ännu mer tungvint än att försöka knipa i tre timmar.
Hoppas ni har en underbar sommar, nu skall jag hem och bada i havet till jag blir alldeles skrynklig. Jag hör av mig när jag kan, vill och orkar. Har jiu siiiimiiieeesta.
Kram på er!
Beyonce. Även världsstjärnor har lökar.
