På ej si
som inte borde bli känt
Jag går på moln så lätt
det värmer mitt hjärta på nåt sätt
Allt grubbel är et minne blott
det har försvunnit på nåt sätt
När jag smeker halsen den smala
mer ska jag ej här omtala
Låt ingen denna stund förstöra
tänk vad en flaska rom kan göra.
Läste just om Lisens planer att bli en riktig matmor.
Jag hoppas det , men det finns att göra.
Hon har fixat käk åt sin gamla far vd några tillfällen som faktiskt varit ätbart.
Ett litet tips är kanske att stänga av alla telefoner o låsa dörren
för att inte glömma vad man håller på med.
Det har faktiskt hänt att jag har blivit serverad spagetti som
varit tjocka som ett lillfinger o köttbullar som liknat rostade lammskitar.
Men scones som hon bakat har varit goda,
trots att ena gången kunde man kasta ijäl en oxe med dom
och andra gången äta dom med sked eller ha dom
som flingor på filen.
Övning ger färdighet, så jobba på Lisen .
Hoppas jag lever så länge att jag hinner smaka din meny
Bakom pekfingret = Göran
Mission completed
Tummen upp, ikväll är jag glad!
Jag brukar alltid ha med mig ett helt bohag när jag reser till Norge och är alltid 1 kilo ifrån att behöva betala övervikt på flyget. Man vet ju aaldrig om det blir nån fest..därför packas tre olika partykreationer ner plus ett par pumps. Man vet ju aaldrig om man skall gå på fjälltur..därför packas kängor och fjälljacka ner. Men för första gången tog jag den lilla rullväskan för de här tre veckorna och jag har faktiskt kläder jag inte ens använt!
Packad och klar för avfärd.
Jag åker direkt till Uddevalla där Daniel möter upp mig på stationen, imorgon har vi kilat stadigt i tre månader och det pirrar faktiskt i magen av bara tanken att få se honom igen! ♥
Det blir fest i Lysekil imorgonkväll så det är bara att slira om till festblåsan direkt när jag stiger av bussen, skall bli skoj!
Idag blev det tjockkorv och makaroner till middag. Måste ladda upp en bild så mamma ser att jag äter.
Pratade med Rickard på msn samtidigt som jag lagade mat så det blev bränd korv och överkokta makaroner, men som tur var hade jag bara min egen mage att mätta. Jag är verkligen den sämsta kocken ever, och tyvär tycker jag det är så himla tråkigt att stå vid spisen. Har nog fått 6 kokböcker på några få år, det är bevis nog på att nu är det dags för mig att lära mig laga mat. Blir så avundsjuk och imponerad av mina vänner som gör storkok efter storkok som de sedan fryser in och de bakar vörtbröd, dinkelbröd, tunnbröd och sesambröd med pumpa, sån husmor skall jag också bli. När jag får barn och hus skall jag förutom baka bröd och bullar göra äppelpaj från mitt eget äppelträd och rabarberpaj från mina egna rabarber i trädgården. Jag skall även göra smoothies från mina egna jordgubbar och hallon. Ni himlar med ögonen ni, men en dag är det slut på snabbmakaroner, då kommer ni få skåda tidernas husmor med förkläde och mjöl på kinderna, vänta bara!
Uppmaning! Glöm inte att se Walk the line på Tv3 på söndag kl. 21.00, mycket bra film.
Nu blir det duschen och sen sängen.
Adjö!
Polis potatisgris
Shit, idag var det riktigt riktigt nära.
Såg scenen framfør mig hur polisen stoppade mig med blåljusen på, ryckte upp bildørren, rev mig ur passagerarsätet och tryckte upp mig mot motorhuven..
Jag var påväg från en patient till en annan då jobbartelefonen ringde. Att bli påkommen med att prata i telefon i bilen kostar i Norge mellan 3000-5000 kr. Inte heelt oväntat med min tur kommer från ingenstans en polisbil med både sirener och blåljus uppkørandes i häcken på mig, shit shit shit det här händer inte. Med en puls på øver 350 kørde jag in till kanten, tog ur hårtofsen och rufsade till de blonda lockarna i backspegeln, plutade med läpparna och kopplade på charmen. Men som en skänk från ovan kørde poliserna førbi mig utan att ens ge mig en blick! Där førblev jag sittandes en stund med mitt rufsiga hår och knutna händer i en bøn till herre vår skapare, ibland är han med oss. 
Får inte igång mitt internet på rummet så jag sitter nere i lobbyn nu. De andra gästerna har samma problem så de står här på kø, ganska så stressande.
Ha en skøn kväll, skriver igen imorgon som är min sista dag på jobbet!!!
Kram på er!
Kort och gott
Tog det sista rena paret strumpor och trosor imorse så ikväll har jag fått låna tvättmaskinerna nere i källaren och äntligen fått tvätta. Torktumlaren var kass så nu hänger det kläder på tork i hela rummet.
Två dar kvar på jobbet, gooott!
Nästa helg skall vi åka upp till Stockholm och hjälpa mamma flytta till sin nya lägenhet. Daniel kommer då få träffa sista medlemmen i familjen Olofsson, min bror (svälj). Nejdå nejdå det blir skojs!
Naj jag skall gå och knyta mig nu, att gå upp kl 06 vareviga morgon är verkligen inget för den här sjusovaren.
Natti natti
Hemlängtan.
Gokväll!
Har blivit bombaderad med hotliknande mail från Jossan idag som anser att jag uppdaterar bloggen alldeles för sällan, jag som blivit så flitig! Men här kommer ett nytt färskt inlägg, plus en skrämmande bild på oss från vår resa på Bali. Bli inte sur Jossan käre vän...du är skiiiitsnygg! 
Nu är det sista veckan i Tromsö, fyra ynka dagar kvar och jag räknar ner i timmar.
Gick in på ICA idag för att inhandla mig lite kvällsmat, ett paket korv kostar 38 spänn här! Vilket rån!
I korgen hamnade istället Tortellini med köttfyllning för 19.90, det var gott med lite ketchup på.
Nej annars händer inte mycket hörrni, jobbet rullar på och jag trivs bra där jag bor.
Råkade halka idag när jag var påväg till jobbet, alltid lika pinsamt. Försenad som vanligt sprang jag sista biten och när jag rundade ett isbelagt hörn gled jag ner i spagat, gjorde en spinn och hamnade på sidan. Hoppade upp snabbare än blixten och plockade upp min väska som råkade flyga några meter, kollade mig runt för att se om någon hade sett min vurpa och konstaterade att hela bilkön vid rödljusen hade vänt sina blickar åt mitt håll. Gav dom en snabb handuppräckning och ett snett leende för visa att jag hade överlevt, aaaj va ont det gjorde egentligen!
Pappa kom ju med ett inlägg häromdagen där han berättade om sina ungdomsdagar då han var på dans och gjorde otaliga försök till att ragga upp damer men fick nobben. "Din hårfärg hade gjort sig fin mot kaklet över min diskbänk". Herregud, du kan nog inte förvänta dig annat än en handväska i huvudet efter en sån kommentar.
Vet att du inte vill att jag skall lägga näsan i blöt vad det gäller dig och dina fruntimmer men du kan behöva lite vägledning på kärlekens stig så här kommer några enkla tips från coachen för att få damerna på fall:
• Tips nummer ett, byt ut brylcremen mot ett mer fastare gelè.
• Släng den lilafärgade favoritskjortan som du haft på dig på alla gammeldanser genom åren, den börjar bli nopprig och genomskinlig.
• Jag vet att du har den nyaste doften i AXE:serien, men alltså, du har ju flera goda parfymer som står där orörda i sina förpackningar, våga!
• Ta på dig de nya Lee-jeansen istället för de ljusa stretchjeansen från Granngården, hett tips.
• Kanske skall skippa snacket, det har tyvär aldrig varit din starka sida..
Kör hårt pappsen, det är aldrig försent!
Nej måste kasta mig i duschen nu om jag skall orka upp imorgon.
Sov gott mina vänner!
Pusss
Söndagsslapp.
Vilken kväll igår!
Vi hade en så pass trevlig förfest här för oss själva på hotellrummet så vi begav vi oss inte ut i natten förrän kl. 00.30. Efter två varv upp och ner på Storgatan hittade vi tillslut krogen Strut som blev vår destination för kvällen.
Trubadur på nedervåningen och dansgolv ppå övervåningen passade oss perfekt.
Vi dansade oss svettiga fram till stängningsdax kl.03.30, klämde en kebab och sen blev det hem i sängen helt färdiga efter en toppendag fulll av skratt.
Idag mår vi som vi förtjänar, trötta som sillar bägge två. Karin skall sitta på bussen i tre timmar och jag skall jobba kvällspass 16-23.
Ha en skön söndag kamrater!
Kramar Lisen
Glashalt på vägen ner.
Kön in till Strut
Här är jag är inte riktigt lika speedad som igårkväll.
Inte Karin heller.
En vinare senare
Ikväll är det all in, no limits!
Det är vi värda efter allt slit i snöstormen.
/ Lisen
På plats hos Lisen i Tromsö. Den sedvanliga turen i byn, utan paus, för att inhandla dryck och kvällens outfit är avklarad. Slapp på sängen, matlagning, en mindre hjärnblödning, vin, smink, snack, fotosession, kan det bli bättre! Men har man spenderat den senaste tiden i en by med 1300 invånare har en mild känsla av lappsjuka infunnit sig och tanken på att ge sig ut i natten bland folk och fä kan kännas lite skrämmande. Snabbt botat med en flarra vin och dansbandsmusiken på max ! Ikväll är det svenskarnas natt i Tromsö och ingen går säker... Vi ses i dimman. / Karin
Tjejkväll!
Lördagkväll.
Karin har nu anlänt till Tromsö, gud va glad jag är att hon är här!
Efter en heldag på stan har vi nu inkvarterat oss på hotellrummet. Kvällens planer är att laga mat, dricka vin och sen göra oss fina för att sen gå ut och se vad byn har att erbjuda. Vi är båda danssugna så vi ser framemot en kväll i discokulans tecken. Eftersom båda är frälsta i schlagermusik så kommer kosan mest sannolikt styras mot första bästa schlagerbar!
Åh jag har nu kabelteve och internetuppkoppling på rummet, lovely.
Idag fick vi solen i ögonen för första gången på en månad! Tog ett tag innan vi förstod vad det var som stack oss i ögonen.
Laddar här upp lite bilder från vackra Tromsö.
Ha en rolig lördagskväll, det skall vi ha! Skål, in i dimman!
Puss
Don Juan
Skulle jag skriva om min vardag som knappt sträcker sig utanför sjuttiskyltarna
skulle telefonkatalogen vara intressantare.
Om nu Lisen har respekt för sin far eller om hon är jävligt rädd om sin sminkväska vet ja inte.
Men det har varit tyst om mig o någon ev dam ett tag.
Jag ska nu berätta att jag en gång tänkte skaff mi ain källing .
Ja det var på en danstillställning jag fick fick tillfälle en gång , en dam satt ensam
nere i lokalen . Nu jävlar tänkte jag. Förutsättningarna var goda, jag hade bästa
gåbortskjortan på, hade AXEat mig överallt o var vattenkammad som
en nyfödd kalv. Väl framme vid den tilltänkta såg jag på henne med mina
vackra ögon o sa med min Lassgårdröst, hörru för ordningens skull
kanske vi skall dansa lite först.
Panelhönan bara fräste o snörpte med munnen så läppglansen flagnade
sen forsvann hon som en avlöning. OBEGRIPLIGT.
En annan gång ja det var på krogen när jag fick syn på ett fruntimmer
som var väl bibehållen trots att bäst före datum gått ut.
Nu var förutsättningarna ännu bättre. Jag hade kört några varv med
nästrimmern, o så hade ja fått ett tips att nan skulle köra
med smicker.
Vilken vacker klänning började jag, kjol sa damen o log faktiskt.
Vilket vackert hår fortsatte jag, den hårfärgen skulle passa bra
mot kaklet över min diskbänk.
Kärringen missade mitt huvud men 2 mm med sin handväska.
OBEGRIPLIGT.
Förstår inte vad det är med kvinnorna som är så svårflörtade
trots att man anstränger sig.
Men det var länge sen nu,
Nu är det för sent.....har glömt hur man gör...men jag ror ibland....o cycklar.
Återkommer nån gång De ä mycke nu.. Göran
Update!
Det var det enda som stod. Han brukar alltid skicka ett sms och berätta hur det gått med fisket.
Slutade precis jobbet och sitter åter i bibblan, mitt andra hem. Känner själv att hela jag luktar skunk efter denna långa arbetsdag så en rejäl avspolning som på bilden skulle verkligen sitta fint nu. Borde egentligen åka raka vägen hem i duschen men ville skriva ett par rader innan jag åker hem till min tråkiga ensamhet.
Grunden till att jag luktar som en kloak idag är før att 80% av alla gamlingar i Norge røker inomhus och merparten använder sig av såna där mobila toalettstolar som flytts runt i hela huset, så efter en avslutad jobbardag luktar man en blandning mellan tobaksrøk, sur urin och gammal fisk.
Varning før känsliga läsare! Idag när jag kom hem till en dam satt hon i sin fåtølj på rummet och bolmade hemrullade cigaretter, på golvet låg spår av avføring och hela sängen var våt av kiss, det var bara på med skurhandskarna och børja skrubba både golv och tant. Har inget emot att torka bajs men det får helst hålla sig på patienten.
Joo jag vet vad ni tänker nu, tre års slit på høgskolan bara før att tvätta folk i rumpan?
Nej det är inte det som är min plan i framtiden men det funkar fram tills jag kommit på vad jag vill gøra med mitt liv. Och dessutom gillar jag det, kanske inte just själva tvättandet, men omvårdnaden av de gamla.
Tänk, snart sitter vi också där inkontinenta och helt beroende av andras hjälp. Hoppas dock att utvecklingen gått lite framåt då och att det lagts lite mer krut och pengar på äldreomsorgen.
Konstigt att Norge, ett av världens rikaste land, kan ligga 30 år tillbaka i utvecklingen.
Uppdatering på det lilla som hänt sen sist:
• Har fått svar från bemanningsføretaget angående min søknad om veckopendeljobbet i Oslo, tjejen sa hon skulle jobba på saken och det är alltid en børjan, lever på hoppet!
• Karin kommer imorgonkväll, rødtjut och tjejsnack, underbart!
• Jag flyttar till ett hotell inne i stan på lørdag vilket innebär internet i lobbyn och teve på rummet, tackar och bugar!
Ni vet hur det är att råka säga något som man ångrar bara millisekunden senare. Igår sa en av de svenska sjukskøterskorna som bor i dørren bredvid mig att hon hade läst ut sin svenska bok och hade nu inget att läsa på kvällarna. Utan att tänka mig før erbjød jag mig att hon kunde få låna min deckare som är den enda boken jag tog med mig till Tromsø och som jag precis har kommit in i och som nu blivit lite spännande. Varfør i alla dagar gjorde jag det mitt pucko?! Hon tackade gladeligen ja førståss. Jaja, jag får skylla mig sjäv, har som tur var Harpan att førdriva tiden med.
Nu bär det av hemåt till en underbar dusch!
Kramkramkramkram
Uuurk!
Det är bara jag och en hel hög pakistanier kvar i bibblan såhär dags och precis nu så var det en superhårig kille som såg på mig och blinkade med ena øgat. Nu drar jag.
Tjenare!
Sitter åter på bibblan efter en slapp arbetsdag.
Rev av alla patienter på førmiddagen och har spenderat eftermiddagen inne på medicinrummet och delat dosetter. Mina naglar som hade blivit så långa och fina är nu helt rispade och nerkørda till roten av allt pluppande av medicinkartor.
Har inte hørt nåt mer angående min flytt till ett annat boende men det är spikat att jag flyttar till ett hotell i stan till helgen, vilket av dom det blir är inte bestämt men det kvittar helt och hållet, hotell är ju hotell!
Karin fick ledigt och kommer upp till Tromsø på fredag!!! Åh va glad jag blev när hon messade och sa det. Nu kommer veckan gå som på en dans!
Äntligen fick jag tummen ur røvva idag och gick och køpte upp mig på ett norskt kontantkort, så nu behøver jag inte betala før de inkommande samtalen och slipper en fet räkning i postboxen nästa månad.
Vill ni nå mig så har jag nummer +4797676670.
Att vara impulsiv kan vara på både gott och ont. Skulle jag beskriva mig själv med tre ord skulle ett av orden vara impulsiv, men tyvär har jag drabbats av den impulsiviteten som oftast (om inte alltid) før med sig negativa konsekvenser. Gud har liksom inte gett mig gåvan att tänka ett steg längre utan jag bara kør på i 170 och gør vad som känns bäst før stunden.
Vet inte hur många gånger jag har bokat en biljett kvällen innan och rest nånstans nästa morgon utan att egentligen tänka øver det varken ekonomiskt eller praktiskt. Men det värsta var nog ändå när jag tejpade upp en annons på måndagen och sålde min älskade bil redan på tisdagen, bara før att ha råd till ett par svindyra jeans som tre månader senare blev før små. Men jag är medveten om min førmåga att ständigt gøra mindre smarta val, så från och med imorgon skall jag børja jobba med mig själv.
Idag kom jag på en idè som jag fortast møjligt satte i verket utan att kanske tänka igenom det så noga...
Jag har søkt ett veckopendel-jobb i Oslo. Oslo som jag verkligen inte trivs i.
Men! Eftersom Daniel och jag båda har ett pendeljobb så ses vi nästan aldrig. Men nu har jag som sagt søkt ett jobb i Oslo där jag skulle kunna jobba måndag-fredag och komma hem på helgerna. Det känns så lønløst att komma hem till en tom lägenhet när han ändå jobbar i veckorna, då går jag ju bara och drar och väntar på att det skall bli helg så att vi får ses. Så nu kom jag på denna idè, det tar bara fyra timmar med buss från Gtb - Oslo och det reser jag lätt varje vecka! Jag kom på detta idag på jobbet och slängde iväg ett mail før en stund sedan, hoppas på svar imorgon. Var inte det en rätt smart idè? Jag tror det skulle bli toppen.
Nu skall jag åka hem till mitt tråkiga rum och laga mat, på menyn idag står det fiskpinnar och potatismos. Varfør skall man krångla till det? Har man i en halv burk citronpeppar i pulvermosen och remouladsås till pinnarna så är det inte fy skam.
Sänder en stor kram till Angelica och min guddotter Mira som legat i maginfluensa nu några dagar. Stackare! Tänk positivt Angelica, nu har du inte lika långt kvar till drømvikten, smile!
I brist på andra bilder lägger jag upp några ego-bilder på mig själv nedanfør från vår resa på Nya Zeeland.
Faktiskt endast før att skryta.
Puss o kram Lisen
Skydiving på 12000 feet.
Bungyjump på 148 meter.
Smart Car
Haj!
Sitter nu i Tromsøs enorma bibliotek efter att ha jobbat ett dagpass, har faktiskt haft en riktigt trevlig och rolig dag på jobbet.
Idag har det inte snøat så himlen har skiftat i rosa, lila och babyblå øver bergen, jag fick tvärstanna bilen vid några tillfällen och kasta mig ut før att smälla av några kort då det kändes som att køra genom ett drømlandskap. Lite japan-varning kan ni tycka men så länge jag inte har keps och kameran i ett band runt halsen så tycker jag det är ok.
Skulle gärna vilja ladda upp mina bilder och visa er hur fint det är här, men då måste jag släpa min arma kropp till ett internetcafè längre ner i stan som kostar 120 kr/tim, kalla mig snåljåp men inte en chans på himlen när jag får sitta hur länge jag vill helt gratis här på bibblis.
Jag fick skitbilen idag på jobbet, den som ingen vill ha. Kommer man sist till kontoret på morgonen, som jag oftast gør, har gamarna redan roffat åt sig alla de goaste bilarna och ensam och utstøtt læmnas denna gula Smart car.
Det är inte bara det att den är fulast på jorden utan helt livsfarlig på dessa glashala vägar. Kommer det en ynka liten vindpust så lyfter den nästan från marken. Dessutom har den inga piggdäck, åh førlåt dubbdäck. Och så hade den automatväxlar vilket är lite scary när man är van vid en växelspak och en kopplingspedal. Men jag klarade 4 mil utan att blåsa bort eller køra i diket, puh.
Jajaja okej, jag råkade køra ner i en brant isbacke hos en patient idag och kunde inte ta mig upp, stod där och sparrade runt runt i 15 minuter. Provade med att lägga kottar och småsten under hjulen i brist på annat, men inget hjälpte. Tillslut kom en trevlig karl till min undsättning, med en hink grus och ett par starka mans-armar kom jag upp før backen och kunde fortsätta till nästa patient på listan. I fortsättningen skall jag vara først på plats till kontoret på morgnen och kasta mig øver nyckelskåpet!
Mitt rekord i Harpan ær så mycket som 3166 points på 279 sekonds! Slå det Jossan om du kan! Muhaha!
Har lite løsa planer på att plugga till høsten, är lite sugen på føretagshälsovård nu. Kan inte fortsätta pendla såhär mycket längre, är ju aldrig hemma. Men jag vet inte riktigt, borde ju jobba lite på sjukan egentligen och skaffa mig lite mer køtt på benen, kanske kan plugga på distans och jobba samtidigt førståss? Ähh jag får se, time will show.
Här uppe i urskogarna befinner jag mig nu. Alta som jag var i føre jul ligger en timme med flyg ännu längre upp.
Tror nog att det blir mitt sista uppdrag i nordnorge vintertid.
Såg att det var både Dr. House och Top Model ikväll på teve, håll till godo kompisar. När vi var små brukade vi klä oss i kamouflagekläder och gå ut och smyga på folk genom fønstrarna, när vi blev upptäckta sprang vi så fort benen orkade. Kanske skulle gøra det ikväll, kolla på House genom någons teverumsfønster, vore det sommar så skulle jag nog øverväga saken.
Ha en mysig tisdagkväll!
Kramar i lass
→ 12 dagar kvar!
Hallu hallu!
Såg på statistikkurvan att antalet læsare sjunker stadigt før varje dag, tackar dærfør våra trogna fans som orkar følja bloggen trots att den uppdateras så sællan numera. Pappa vi får fram med linjalen och piska oss på fingrarna, får faktiskt skæmmas.
Jobbet i hemtjænsten rullar på, det ær mycket att gøra men nu børjar det bli mycket roligare nær man hittar i stan och har lært sig alla rutiner.
Har idag ringt mitt bemanningsføretag och bett om att få ett nytt boende. Sjælva boendet ær helt ok men det ær ett himla bassel att ta sig med bussen fram och tillbaka och passa de rætta tiderna, dessutom går det inga bussar på helgen så då måste jag ta taxi. Nej det kan jag inte finna mig i, lite krav har vi faktiskt rætt att stælla nær vi reser så långt och sliter asset av oss i stormen. Min handledare sa att hon skulle ordna det fortast møjligt och troligtvis blir det ett hotell, yeah så skall det gå till!
Karin jobbar bara tre timmar med bil ifrån mig och næsta helg verkar vi vara lediga båda två, så jag hoppas hoppas hoppas vi får till det så hon kan komma och hælsa på mig! Hade verkligen inte suttit fel med lite vin och tjejsnack med min trogne kumpan! 
I lørdags gick jag på rean trots att jag egentligen inte har råd men hittade en fin svart klænning før endast 75 kronor som jag inte kunde motstå! Den satt som handen i handsken och som alla tjejer vet måste man ju ha "den lilla svarta" i sin garderob så det var inget snack om saken, kasching!
På kvællen gick jag modell før mig sjælv inne på rummet iklædd min nya klænning, satte upp håret i olika uppsættningar och provade alla mina ørhængen till. Eftersom jag saknar spegel på rummet och inte vågade korsa korridoren før att komma in på den gemensamma toan uppklædd till galafest fick jag ta kort med min kamera från alla vinklar och vrår før att kunna studera mitt nyinkøpta fynd. Snacka om uttråkad.
Mina planer før kvællen, hmm. Det blir potatismos och fiskpinnar till middag, några parti Harpan och møjligtvis att jag køper en skvallertidning på vægen hem. Gud vad jag hoppas dessa två veckor går fort.
Min mamma har nu varit røkfri i 20 dagar!!! Jag ær så stolt! Keep up the good work mamma! Heja heja heja!
Adjøken! Lisen
Tromsø!
Har inte varit inne på internet på snart en vecka och hade førberett mig på ett saftigt inlægg från pappa, men hær ekar det tomt! Har du gått under isen? Kan ju knappast ha skrivkramp redan!
Jag får fatta mig lite kort eftersom internetcafèt kostar 2 (j*vla) kr per minut! Vilket rån!
Har nu kommit på plats i Tromsø och jobbet har satt igång før fullt.
Varje gång man kommer ut på nya uppdrag så kommer man till ett kaos, ær ju dærfør de hyr in oss før att få hjælp att styra upp allt. Att hyra in sjukskøterskor från bemanningsføretag ær det absolut dyraste alternativet som de bara gør nær det ær kris på stællet. Personalen jag møtte nær jag kom ær helt utslitna och chefen helt utmærglad, hon går runt som en zombie helt blekgrå i ansiktet medans telefonerna runtomkring ringer varma av arga anhøriga och personal som vill sjukskriva sig.
Førsta kvællen hade jag upplæring men det blev inte så mycket av det. Nær vi kom till en farbror fann vi honom i en blodpøl på golvet efter att ha ramlat i hallen så det bar av till akuten direkt dær jag satt ensam med honom hela kvællen och fick inte træffa några andra patienter.
Som vi alla fått erfara ær det ju lååång væntan innan alla doktorer har tid att ta emot så efter två timmar børjade denna patient som ær en gammal alkolist och knarkare bli aggressiv och sa att jag kunde dra åt helvete om han inte fick komma hem nu med en gång, han skulle minsann inte ha någon undersøkning. Jag hade bara lyckats få i mig en fralla under hela dagen och hade en dunkande huvudværk som inte ville ge med sig trots fyra alvedon så jag var inte upplagd før bråk.
Farbrorn hade ett ordentligt hack øver næsan som skulle sys så vi kunde bara snællt vænta på doktorn. Jag erbjød kaffe, høll honom i handen och talade ømt men inget hjælpte.. Tillslut nær han blev helt oregerlig fick jag gå till disken och sæga att nu ær detta ohållbart och att jag inte orkade hålla honom kvar længre, då fick vi æntligen førtur.
Efter det fick jag sjælv ordna med taxi så att vi kunde komma hem till hans lægenhet, och nær vi kom fram vægrade farbrorn betala taxichaufføren trots att vi hade kommit øverens om det på sjukhuset. Så både jag och chaufføren kunde dra dit pepparn væxte før han hade då inte råd med 120 kronor trots att han hade 1000 kr i plånboken. Då var migrænen påvæg och jag orkade inte vara snæll och dalta med honom længre, jag brukar inte bli arg, særskilt inte på min patienter men den hær kvællen rann det øver. Tillslut plockade han upp plånboken och chaufføren drog en lættnandes suck.
Jag placerade sen farbrorn i soffan, gjorde några goda smørgåsar till honom och stoppade han sen i sæng. Vi blev fort vænner igen och jag fick en godnattkram nær jag gick.
Nær det var dags att åka hem den kvællen satte jag mig på fel buss och kom inte hem førræn klockan 00.30, hade då førfrusit mina føtter och huvudet høll på att explodera. Vilken mardrømsstart!!
Andra dagen hade de inga folk så jag fick åka ut sjælv till åtta patienter jag aldrig førr træffat. Med en dåligt kopierad karta øver Tromsø bar det av i snøstormen. GPS vad ær det??
Med tanke på snøstormen som gjorde att jag bara såg 20 meter framfør mig ær jag fortfarande førvånad øver hur jag lyckades hitta vægen till samtliga. Kom førsent till alla eftersom jag hela tiden kørde fel och æven kørde fast i snøn en gång, inte nog med det så var ju bilen øversnøad och igenfrusen efter varje patientbesøk så det drog också ut på tiden att sopa och skrapa rutor! Men som tur var godtog de min ursækt att jag aldrig førr varit i Tromsø och att det var min førsta kvæll.
Om ni blundar kan ni kan sækert se mig framfør er sitta helt nersnøad i bilen med panik i blicken, bankandes i ratten och skrika "Var i helvete ligger nummer 15 då!!".
Nu har jag jobbat i næstan en vecka och har lyckats få en øversikt øver Tromsø och hittar ganska bra. Det bor ændå 70 000 invånare hær (lika många som hela Gotland) så stan ær ju stor!
Jag trivs helt ok på jobbet, inte det bæsta uppdraget hittills men det fungerar. Nær jag satt på akuten med den dær farbrorn førsta kvællen kændes allt førjævligt men så var jag hemma hos en dam igår och rullade hennes hår framfør hennes øppna brasa och drack kaffe medan stormen rev utanfør knuten, då kændes jobbet helt toppen!
Jag bor på ett studentboende. Har ett rum på 10 kvm, sover på en soffa och delar toa och køk med alla andra. Som gammal student ær jag van vid smutsiga kastruller, dunkadunka på kvællarna och hårbollar i duschen så det går ingen nød på mig, de andra två svenska sjukskøterskorna dæremot ær mycket kritiska och skall nog få byta boende snart.
Har fått en skitjobbig tvångstanke. Eftersom jag inte får mitt internet att fungera så kan jag bara læsa bøcker och spela Harpan på kvællarna. Och innan jag somnar måste jag klara att få ut en Harpa-omgång, detta gør att jag somnar sent på kvællarna och ær helt død på morgnarna. Jag måste førsøka få bort den tanken før det blir ju ohållbart.
Tænkte att jag skulle kunna få koppla upp mig på skolans internet eftersom jag bor i en studentlya, så jag begav mig en eftermiddag till universitet. Jag fick svaret att jag var tvungen att vara student før att få en login.
Som jag sa tidigare brukar jag sællan bli sur på folk men har delat ut två utskællningar på fem dagar! Vad hænder?! Måste vara før att jag saknar Daniel så mycket.
Hær kommer lite bilder, skall førsøka uppdatera lite oftare hædanefter.
Ta hand om er!
KRAAAM Lisen
• On the road again •
Bilden är tagen under syskonen O:s roadtrip i Australien i mars
Jag kanske ligger snäppet efter i utvecklingen men kan inte sluta imponeras av dagens teknik, gud så smidigt allt går nuförtiden. Jag reser ju en hel del och det skall bokas tåg, buss, båt och flyg hitan och ditan men sällan stöter jag på problem, Att slänga iväg ett snabbt sms och sen är spårvagnsbiljetten betald, det kallar jag framsteg.
Och nu sitter jag här med min nätta lilla dator i knät uppkopplad till nätet lätt som en plätt på bussen påväg mot Oslo.
Jag satt och lyssnade på min Mp3-spelare på spårvagnen häromdagen då en lite för överförfriskad farbror med maläten träningsoverall, trasig keps och icakasse slog ner sin ända på sätet jämte mig. Han luktade som en hel soptipp och vad jag kunde räkna hade han bara två stackars tänder kvar i munnen. Jag som inte hade hjärta nog att höja volymen till max på mp3-spelaren, trycka mig hårt mot fönstret och låtsas vara både döv och blind tog snällt av mig lurarna för att lyssna vad farbrorn hade på hjärtat.
Under de 15 minuterna in till stan drog han en lång hardang om hur många tusen den lilla apparaten jag hade i öronen kostade och hur bortskämda vi dagens ungdomar är. För att citera: "Ni blir så in i helssschike överrösta med grejer att ni inte vet vad ni skall leka med först". Själv hade han minsann ingen mobil och hade aldrig haft nån, sen ångrade han sig och sa att han hade en mobil men den var flera år gammal. Och han ringde aldrig på den.
Han förstod inte hur det skulle gå för oss när vi växte upp och inte kunde ta vara på de små sakerna i livet utan var så förbannat giriga efter de nyaste prylarna på marknaden. Han var inte aggressiv på något vis utan bara lite bekymrad för vår framtid.
Jag log mot honom och önskade honom en fin dag när jag klev av, han log tillbaka och önskade detsamma.
Tanken slog mig, undrar vems uppväxt och framtid som såg mest ljus ut, hans eller min.
Fyra timmars åkande ligger framför mina fötter. Ikväll avgår flyget mot Tromsö och jag hoppas det inte är alltför mycket snö däruppe med tanke på att jag skall köra bil och delvis för att mina termobyxor ligger på Gotland. Har inte heller några fodrade stövlar eller nån klok mössa (hoppas inte farmor läser detta), men frös jag inte ihjäl uppe i Alta så skall nog inte det här bli några problem....burr.
Nu åker vi över norska gränsen så jag kopplar ner ifall datorn ifall det blir svindyrt, har inte riktigt kollat upp priserna för hur det funkar med uppkoppling i Norge ännu. Vill inte få någon chockräkning....igen. För er som missat fick jag en teleräkning på över 5000 lök innan jul, jag vet inte om ni känner igen känslan men när man ser summan längst ner på fakturan så tappar man liksom andan, allt blod rinner ner i tårna och man måste sätta sig ner. Shit, shit, shit hur löser jag nu det här? - Pappa! Vad sägs om ryggmassage?!
Ha en fin vecka!
Många kramar Lisen
♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥
Tre veckor är lång tid när man är upp över öronen förälskad.
Fokus Lisen. Tänk cash.
Rock `n Roll
Jag kom precis hem till lägenheten igen efter att ha skrattat mig igenom två timmar med Jossan och Martin. Säger som snubben i Yrrol, uunderbara människor. Vad som bara skulle bli en öl på Avenyn förvandlades fort till två, en stor stark för 32 kronor var alltför överkomligt.
Ligger nu som en klubbad säl på soffan och ser körslaget. Eller ja, jag greppade sopkvasten och tog en tur på vardagsrumsgolvet när Nannes kör sjöng "A whole lotta shaking going on", en av mina absoluta tio-i-topp låtar i rockhyllan, men nu ligger jag åter här och tror inte jag orkar resa mig en gång till förrän det är dags för tandborstningen.
Måste medge att det ryckte lite i benen när Robert Wells rev loss sin Elton john-låt men nix, kroppen var som förstenad.
Nu är det klart.
Jag åker till Tromsö och jobbar på måndag och blir borta hela januari. Skall tuta runt i en hemtjänstbil bland bergen, stoppa om gamlingar, se till att de får i sig mat och mediciner, massera svullna ben och förhoppningsvis få ta lite prover. Man kan tycka att jag efter 1,5 år borde ha tröttnat på att pyssla om åldringar men jag älskar det. Det kommer bli riktigt jobbigt att vara borta från Daniel i tre veckor, hoppas tiden går fort!
Neeej, samtidigt som jag skriver det här åker min segertippade Nanne ur körslaget. Före snygg-Erik och dansbands-Carlsson, skam på torra land!
Kom igen nu Wells, nu är det inget mesande längre, snygg-Erik kan inte få ta hem det här! Seså, handen genom håret, fingrarna på pianot och sen rock`n roll för hela slanten! Nu visar du vart skåpet skall stå, shoot! No limits!
Mamma och jag ringer varann minst tre gånger om dagen. Om man inte hört något från henne på en hel dag tror man hon blivit bortförd eller att Stockholms mobila nät lagts ner. Egentligen har vi ju inget klokt att säga när vi ringer så många gånger, det är liksom "Hej, va gör du nu då? Har du diskat eller?". Men om vi inte ringde varje dag skulle det kännas så tomt på nåt vis.
Igår pratade vi via datorn, vi både såg och hörde varandra på helskärm. Hon hängde med mig ut i köket när jag lagade köttfärsbiffar och jag visade henne hur jag hade möblerat i lägenheten. Tänk vad den nya tekniken kan göra, jag kan ha min mamma hos mig trots att hon är på andra sidan Sverige.
Stor Kram Lisen
Kirurgen
Jag läste att Lisen varit på jakt, kul. Jag läste även att hon hade en kniv i
bältet och hoppas att hon låter kniven stanna där.
Jag minns en gång när jag hade fiskat feta sensommarflundror för att sedan
filea dom . Hon skulle hjälpa mig att snitta upp skinnet med en
mattkniv för att jag med en mjukare kniv karva ur fileen.
Det blev ett fint snitt, dock inte i flundran utan i unga frökens
vänsternäve. Ja det slutade med att min medhjälpare fick gå
med kardan inlindad som en kåldolme några dar.
Jag fick fixa mina flundror själv.
Firren skrattar nog ännnu i sin himmel åt
denna klantskalle.
Vad har en kirurg i " snittlön ".
Det händer ibland på fredagskvällar att fixar lite slowfood åt mig själv, typ kotlett, för att
senare vid teven avnjuta detta.
Ja då kan man ge sig fan på att det kommer ett reklaminslag med tex " irriteras du av analklåda" eller
har du besvär med " illaluktade flytningar".
Vid sådana tillfällen är det bara att ställa ner tallriken till hunden.
Skulle det hända varje dag skulle hunden inta formen av en delfin.
Själv skulle jag bli lika tunn som måndagstidningen.
GOD FORTSÄTTNING MVH PAPPA GÖRAN
Nytt år, nya upptåg!
Ja nu är julen över och vi har gått in på ett nytt spännande år. Är två kilo tyngre av all julmat, knäck, alladinchoklad, kola och toffifee men det är det så värt! Har haft en helt underbar jul och nyår.
Julen firades hemma med familjen med en massa mat och klappar, juldagen firades i goda vänners lag på Wisby strand tillsammans med 1100 andra partyprissar och nyår firades med Daniel hemma i Lysekil, mycket lyckat!
Alla har säkert nångång lagt sig på kvällen och känt gud vilken helt underbar dag det varit idag, en helt perfekt dag.
Min perfekta dag såg ut såhär. Vi var i Lysekil och hade bestämt oss kvällen innan att jag skulle följa med Daniel och hans lillebror Elias på jakt. Vi satte väckarklockan på 07.00, gick upp och åt en rejäl frukost och åkte sen hem till hans föräldrar för att leta upp passande jägarkläder till mig i källaren.
När vi klätt oss och lastat in matsäcken, gevären, hunden och veden i bilen stod temperaturmätaren på -15 grader, himlen var klarblå och det skulle bli en kall men strålande vinterdag.
Väl framme i skogen gick Elias till sitt pass och jag och Danne började gå in i skogen för att släppa Bella. När vi hade släppt henne var vi tvungna att öka takten för att följa hennes skall, Daniel gick framför mig med bössan på ryggen och jag (som faktiskt hade fått en egen kniv i livremmen) försökte hinna med honom så gott det gick i hans vana tempo. Att hoppa över stock och sten med 18 kilo kläder på sig är inte helt enkelt och klumpiga jag ramlade säkert fem gånger platt fall över olika stubbar på vår väg, men detta märkte inte Danne för jag var uppe på fötterna illa kvickt varje gång!
När Bellas skall var nära betydde det att hon har fått upp ett spår och rådjuret var nu nära, vi ställde oss blickstilla vid ett träd och Danne laddade bössan.
Helt plötsligt utbrister smarthuvet jag med hög stämma: "Du Danne!! Hur gör vi när......? ", då vänder han sig tvärt om med fingret för munnen och visar att nu måste jag vara tyst!
Från den stunden känner jag allvaret och ser mig som en riktig jägare, adrenalinet börjar pumpa och jag vågar knappt andas, shit va spännande.
Efter nån timme tappade Bella tyvär spåret och vi gick tillbaka för att grilla korv och dricka kaffe i vintersolen.
Vi tog en annan jaktrunda efter korvgrillningen och här blev det lite mer action. Bella hittade ett spår fort, vi ställde oss knäpptysta och väntade in rådjuret. När vi hörde det prassla inne i skogen kändes det som om jag var med i filmen Jägarna, nu jädrar blir det rådjursstek till middag!
Danne osäkrade (heter det så?) bössan och vi väntade med spänning på att djuret skulle hoppa fram. Tyvär slutade det prassla efter en stund, Bella kom tillbaka och inget skott avlossades denna dag. KAN kanske varit så att jag lutade mig för mycket på högerfoten och råkade knäcka en gren som avslöjade vårt gömställe. Men jag hoppas hoppas hoppas att jag kan få en chans till att följa med på jakt för det var verkligen kul!
Jag låter rätt tuff i mun men om bambi skulle trava fram framför vårt kikarsikte och se på oss med sina stora, runda, oskyldiga rådjursögon så kan jag nog inte svära på att jag inte skulle ropa "FLY BAMBI MEDANS DU KAN" och kasta mig över bössan... Men det får vi se, om jag får följa med fler gånger vill säga.
När vi kom hem från jakten väntade en utsökt rådjursmiddag hos Daniels föräldrar.
Efter det åkte vi hem, duschade och kastade oss på soffan med varsitt glas vin.
En helt perfekt dag.
Idag är jag hemma i min lägenhet i Göteborg, Danne är i Karlstad och jobbar och jag håller för fullt på att ragga jobb i Norge. Förhoppningsvis åker jag till helgen eller på måndag och blir iväg några veckor.
Igår köpte jag upp mig på en dator så nu blir det bloggande för hela slanten kamrater!
Hur gick det med fisket pappa?!
Ha en skön torsdagskväll!
Puss o kram Lisen
Radiokändisar?
Ja vart skall sleven vara om inte i grytan...
I mellandagarna ringde min gamla barndomsväns mamma som jobbar på radion hem till oss och frågade om jag och pappa hade lust att ställa upp på en intervju i Gotlands Radio.
Vad an denna ära tro?
Jo hon tyckte det här med att pappa och jag har en gemensam blogg i dagens bloggande samhälle var lite unikt och spännande och att det skulle vara kul att göra ett litet kort reportage om det. Och det faktum att pappsen gått från att inte kunna så mycket (läs ingenting) om datorer till att bli en flitig bloggare var lite skoj att berätta för öborna i måndagens morgonsändning.
Ok, det här är vår chans, nu kommer cashen inrullandes tänkte jag och tackade gladeligen ja utan att ens tillfråga pappa.
"Naaaj, vad har du nu ställt till med?! Radion?! Du och jag?!", blev rektionen. Inte riiiktigt så entusiastisk som jag kanske hade hoppats på.
Iallafall så kom Clary med sin lurviga mikrofon och megahörlurar dagen efter vårt samtal.
Klapp klapp på ryggen, detta ordnar sig farsan!
Vi hade med svettiga pannor och skakande händer gjort iordning lite kaffe och bullarna hade precis hunnit tina upp när det knackade på dörren. Vi kastade i oss fikat i rask takt och sen satte intervjun igång.
Det gick väl rätt skapligt för oss ändå tycker jag, lite stamningar och felsägningar från min sida men pappa höll sig på mattan och skötte sig bra, man är ju lite nervös i hans sällskap ibland. Att han slänger ur sig helt vrickade kommentarer vid helt fel tillfällen har ju skett mer än gång och det ville jag inte uppleva den här dagen, live, i radion.
Kan nämna ett fruktansvärt minne jag har från en av alla de gånger han kläckte ur sig något korkat när jag var närvarande. Detta var på hösten för några år sen och jag hade lyckats släpa med honom in till Visby för en shoppingrunda. Han hade dagen till ära "klätt upp sig" eftersom han skulle stöta på stadsfolk och klätt sin slanka kropp i ett par ljusa jeans från Lantmanna och sin gröna jeansjacka (som skulle passa på en bakgård i Warsawa, läs föregående inlägg).
När vi tillsammans traskar nerför Hästbacken mot Adelsgatan lägger pappa av en högljudd brakare i gränden så skyltfönstrerna skallrar, JO han gjorde faktiskt det.
Och inte nog med det så säger han så högt han kan: "Du blev då aldrig bra i din mage Lisen".
Efter den incidenten har det blivit allt färre resor till staden med pappa.
Tillbaka till radion. När vi var färdiga med inspelningen pustade vi ut och torkade pannorna, äntligen över trodde vi.
Men då visade det sig att RadioGotland har en hemsida där det även skulle publiceras en bild på det bloggande paret. Så förutom ett radioreportage så poserar vi nu på bild på deras hemsida. Jag och pappa på varsin stol framför datorn i hans sovrum, haha, ja vad skall man säga.
När Clary hade gått rivstartade pappa bilen och åkte upp till ICA och kom senare hem med flera kassar mat.
"Nu skall vi fira att vi är radiokändisar!, tänkte jag". Men det var inte det pappa hade i tanken utan han fyllde upp matförrådet för ett antal veckor framåt eftersom han inte skulle våga sätta sin fot uppe i ICA efter detta. Han trodde att alla i Lärbro skulle viska och skratta bakom ryggen på honom. Äsch jag tog det inte så allvarligt, 07.30 på morgonen så är det nog bara pensionärer som lyssnar tänkte jag.....svälj.
Men för att ta det säkra före det osäkra ifall fansen skulle bli alltför hetsiga så valde jag att sätta mig på Gotlandsbåten till Nynäs samtidigt som programmet sändes på måndagsmorgonen och lämna min gamle far hemma i skvallerträsket.
Over and out! Lisen
Gott nytt år
Ja ungarna påstår att jag borde få kulturpriset för att jag är den ende som
går medeltidsklädd året runt.
En stor sopsäck hämtas o innehållet i garderoben i högar på golvet, ska rensas.
Upptäcker att jag inte har en enda t-tröja som inte är målafärg på.
Alla jeans sjunger på sista versen, lantmannajeans kallar ungarna dom?
Elaka tungor säger att jag har ölmage, jäkla konstigt jag som dricker
så lite öl. men å andra sidan har jag en gång haft tennisarmbåge
fast jag alldrig spelat tennis.
Skjortorna provas en efter en får att kolla om dom gås till över magen, dom
passande vann med 5-3 så någon ev bantning är ej aktuell ännu.
En galge hänger tom, där hängde en gång min älskade gröna jeansjacka
den var nog lika gammal som barna. Jag hade sparat den i alla år för att
nån gång blir den nog modern igen.
I våras tog jag fram den o gjorde en catwalk framför ungarna och sa att
med den här skulle ja bli kung på kallis o även på stureplan.
Nä men kanske på en bakgård i Warzzawa sa änglarna.
Dom färgfläckade t-tröjorna åker tillbaka igen unde rubriken märkeskläder.
De tre för trånga skjortorna passar nog efter en ev vinterkräksjuka.
Med några tag med saxen blir jeansen snygga shorts till sommaren.
I säcken ligger nu ett par trsiga strumpor tillsammans med
ett par kallingar modell y-front med för slappt resår.
En jäkla massa dollar är utlovade om man fångar Bin Ladin
Jag vet han måste handla sina kläder på samma ställe som
Dileva. Det är ju bara o sätta span på butiken.
Har tänkt tipsa Bush om detta, men vad ska jag med en
massa dollar till, de funkar ju inte i ICA eller på macken.
God fortsättning på 2009 Göran
